SKRIVA - TEXTTYPER
Denna del av sidan syftar till att lära dig om hur olika typer av text ser ut och ska skrivas. Följande texttyper finns att tillgå just nu:
referat
formellt brev
recension
miljöbeskrivning
personbeskrivning
novell
PM
kallelse och dagordning
protokoll
krönika
kåseri
faktauppsats
notis
nyhetsartikel
debattartikel
insändare
reportage
Referat
Ordet ”referera” kommer från det latinska ordet ”referare” (återge). När man refererar återberättar man kort vad man läst, sett eller hört. Detta är t.ex. bra att kunna när man läser kurslitteratur. Ett referat är en sammanfattning av t.ex. en bok eller en ishockeymatch. Att göra referat är en god övning i att:
• läsa en text uppmärksamt
• kunna få fram det viktigaste i en text
• upptäcka sammanhang i en text
• skilja mellan fakta och egna åsikter
• uttrycka sig kortfattat och sakligt
Hur går man till väga?
1) Börja med att översiktligt läsa igenom texten så att du får en uppfattning om vad den handlar om.
2) Läs igenom en gång till, denna gång noggrant. Försök att sammanfatta varje stycke med ett eller två ord. Skriv orden på ett nytt papper.
3) Fundera över vilka av dina nyckelord som är nödvändiga. Ett referat ska bara innehålla det allra nödvändigaste.
4) Skriv referatet, och kom ihåg att använda dina egna ord. Detta görs lättast genom att du lägger bort origaltexten och endast tittar på stödorden. Citera (när man ordagrant återger originalet) bara när originalförfattaren sagt något så bra att du tycker att du inte kan säga det bättre själv. Omge citatet med citationstecken. Var sparsam med citat!
5) En anvisning om vem skrivit originaltexten och var den finns att läsa måste alltid finnas med. Vanligtvis talar man om detta väldigt tidigt (a), och påminner (b) sedan läsaren vid ett par tillfällen om att det är någon annans åsikter som återges. Dessa hänvisningar till originalförfattaren kallas referatmarkörer (man markerar att texten är ett referat av någon annans text).
| (a) I artikeln ”Pirater” i tidningen Forskning och framsteg nr 6, 1990, säger Karl Johansson att… (b) Vidare påpekar Johansson att… (b) Slutligen menar Johansson ... |
6) Se till så att ditt referat inte är för långt (eller för kort). I vissa fall kan referatet lätt bli lika långt som originalet, och vad är det då för poäng med att läsa referatet?
7) Läs igenom ditt referat och kontrollera så att du inte lagt in dina egna värderingar i texten. Oavsett vad du tycker om exempelvis miljöaktivister så får dina åsikter inte synas i referatet. Det är originalförfattarens åsikter som eventuellt ska komma fram.
8) Läs upp den nästan färdiga texten högt för dig själv. På detta sätt hittas ofta många skrivfel.
Sammanfattning |
Varför skriver man referat i skolan?
Ur Skolverkets kursmål:
Eleven skall
| kunna tillgodogöra sig det väsentliga i en text | |
| kunna använda skrivandet som ett medel för att utveckla tänkande och lärande | |
| kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk | |
| kunna använda datorer för att skriva och kommunicera |
Formellt brev
Vadå "formellt" brev? Jo, om man vill skriva brev till en myndighet eller ett företag kan det ofta vara en bra idé att följa vissa regler. Dessa gör att ditt brev ser mer seriöst ut. Ett informellt brev är ett brev du tänker skicka till någon du känner väl, t.ex. en vän eller släkting. I ett sådant fall finns det ingen större anledning att följa regler för uppställning av brev. Låt oss således återgå till det formella brevet. Det finns flera modeller för att skriva ett formellt brev, men här presenteras endast en variant.
Överst ska det finnas namn och adress till den person eller företag som ska läsa brevet. Om brevet går till ett företag ska företagets namn stå på den översta raden, och inte förrän på rad två ska ett ev. namn på en person på företaget stå att läsa. Under adressen till företaget skriver man dagens datum. Lättast är kanske att skriva år-månad-dag, t.ex. "2004-12-09". (Det går också bra att skriva "Den 9 december 2004".)
Nästa rad ska vara en understruken rubrik som berättar ditt ärende, exempelvis "Anställningsintyg" eller "Ansökan om stipendier". Därefter är det dags för din text, och den kan faktiskt vara hur kort som helst. Det viktigaste är att den är väldigt tydlig. Var artig och korrekt (använd stavningskontrollen).
Avsluta brevet med en lämplig hälsningsfras. "Med vänlig hälsning" fungerar alltid, även i mindre formella sammanhang. Lägg dock märke till att man inte inleder med någon hälsningsfras alls. Underteckna sedan brevet, och lägg till din adress, ditt telefonnnummer och din e-postadress (välj skoladressen istället för "drugdealer@hotmail.com"). Om brevet skickas med traditionell post är det lämpligt att för hand plita dit din namnteckning under "Med vänlig hälsning".
Slutligen: Gå inte i fällan att skriva "Ni" och "Er" (eller till och med "Du" och "Din") med stor bokstav. Detta är ett snart utdött skrivsätt som snarare får läsaren att känna sig förvirrad och distanserad än artigt tilltalad.
Så här skulle brevet kunna se ut:
Recension
1. Inled texten på ett intresseväckande sätt, så att inte den tänkta läsaren börjar läsa något annat. Ett sätt att inleda intresseväckande är att ta fram ett citat (som då måste vara omgivet av citationstecken) från boken/filmen/teaterpjäsen, men almost anything goes (nästan allt fungerar) om man bara lyckas hålla kvar läsaren i texten.
2. Berätta vilken bok/film/teaterpjäs som recenseras, samt berätta vilken författaren är (och/eller vad de mest kända skådespelarna heter). Har nyss nämnda personer gjort något annat som läsaren borde känna till (t.ex. medverkat i en kassasuccé, eller skrivit den kända boken ...etc.)? Vilken typ av bok/film/teaterpjäs är detta?
3. Beskriv vad boken/filmen/pjäsen handlar om i stora drag. Verkar det som att författaren har något - som kan läsas mellan raderna - som han/hon vill berätta för läsaren? Vad är syftet med verket? Till vilken målgrupp riktar sig verket? Vad är speciellt med verket?
4. Vad tycker du om verket? Vad är bra, och vad är dåligt? Motivera åsikterna så att även mindre insatta läsare förstår. Jämför verket med andra liknande verk. Vilket är bäst och varför? Denna del är definitivt den viktigaste och mest intressanta, och den bör därför få stort utrymme i dn recension.
5. Slutligen: Tänk på att texten ska vara sammanhängande. Den får alltså inte ha karaktären av svar på underförstådda frågor. Dessutom kanske inte alla frågor ovan är relevanta för det verk du vill recensera. Välj innehållet i recensionen utifrån verket.
Varför skriver man recensioner i skolan?
Ur Skolverkets kursmål:
Eleven skall
| kunna förmedla åsikter, erfarenheter och iakttagelser i tal /.../ på ett sätt som är anpassat efter situationen och mottagaren | |
| kunna använda skrivandet som ett medel för att utveckla tänkande och lärande | |
| kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk | |
| kunna använda datorer för att skriva och kommunicera | |
| kunna formulera egna tankar och iakttagelser och göra egna bedömningar vid läsning av saklitteratur och litterära texter från olika tider och kulturer |
Miljöbeskrivning
Tanken med en miljöbeskrivning är att få läsaren att se, lukta och känna samma saker som du själv upplevt. Det viktigaste att tänka på när det gäller miljöbeskrivningar är att använda alla sinnen, inte bara synen.
• Alla sinnesintryck är inte alltid viktiga. Allt beror på situationen. Om du vill beskriva ett mörkt rum bör t.ex. det som känns och luktar få större utrymme än det som huvudpersonen ser.
• Precisera din beskrivning. Nöj dig inte med att det luktar, utan berätta hur det luktar. Istället för att det luktar illa kan du skriva att lukten påminner om urin och svettiga strumpor.
• Jämför det du vill beskriva med något som läsaren kan förmodas känna till. En dag när det regnar kan vara novembergrå, trots att dagen du beskriver är mitt i sommaren.
Sammanfattning |
Varför skriver man miljöbeskrivningar i skolan?
Ur Skolverkets kursmål:
Eleven skall
| kunna använda skrivandet som ett medel för att utveckla tänkande och lärande | |
| kunna förmedla åsikter, erfarenheter och iakttagelser i tal och skrift på ett sätt som är anpassat efter situationen och mottagaren | |
| kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk | |
| kunna använda datorer för att skriva och kommunicera |
Personbeskrivning
Tanken med en personbeskrivning är att ge läsaren något att hålla fast vid bortsett från ett eventuellt namn. Dock är det inte alltid viktigt att ge hela beskrivningen omedelbart, och en person kan beskrivas både genom sitt utseende (yttre egenskaper) och genom sitt beteende och handlande (inre egenskaper). Det brukar vara bättre att genom att sätta personen i en situation beskriva hur snäll han/hon är, istället för att skriva ut att han/hon är snäll. Man ska alltså låta läsaren tänka själv för att behålla läsarens intresse.
• När det gäller yttre egenskaper kan du berätta om
kön
ålder
kroppsbyggnad
längd
ögon
hår
särskilda kännetecken
• De inre egenskaperna kan beskrivas genom att personen
får utttrycka åsikter
får använda sitt eget språk
handlar eller agerar på ett visst sätt i olika situationer
visar sitt kroppsspråk
rör sig i sin bostad bland sina personliga saker
klär sig på ett visst sätt för att markera en viss grupptillhörighet (kläderna i sig ingår under rubriken "yttre egenskaper")
• Slutligen kan du även beskriva personens sociala status genom att berätta om
utbildning
yrke/sysselsättninng
politisk inställning
nationalitet
boende
familjeförhållanden
intressen
Sammanfattning |
Varför skriver man personbeskrivningar i skolan?
Ur Skolverkets kursmål:
Eleven skall
| kunna använda skrivandet som ett medel för att utveckla tänkande och lärande | |
| kunna förmedla åsikter, erfarenheter och iakttagelser i tal och skrift på ett sätt som är anpassat efter situationen och mottagaren | |
| kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk | |
| kunna använda datorer för att skriva och kommunicera |
Novell
När man skriver noveller finns egentligen inga regler (förutom att texten ska vara kort), men det finns ändå en del tips att ge:
• Handlingen bör vara så enkel som möjligt, eftersom du har så lite utrymme i texten. Undvik bihandlingar, och beskriv huvudhandlingen tydligt. Ta bara med sådant som för handlingen framåt och det är ofta bra att ha ett överraskande slut.
• Personerna bör vara få, av samma anledning som tidigare.
• Låt även miljöerna vara få. Välj hellre en enda miljö som du kan beskriva ordentligt, än flera som blir svåra att greppa.
• Handligen bör inte vara alltför långt utsträckt i tiden. Om man vill kan man istället göra återblickar, där någon person berättar om vad som hänt tidigare.
Sammanfattning |
Varför skriver man noveller i skolan?
Ur Skolverkets kursmål:
Eleven skall
| kunna använda skrivandet som ett medel för att utveckla tänkande och lärande | |
| kunna förmedla åsikter, erfarenheter och iakttagelser i tal och skrift på ett sätt som är anpassat efter situationen och mottagaren | |
| kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk | |
| kunna använda datorer för att skriva och kommunicera |
PM
PM står för pro memoria (=för minnet) och var från början en punktuppställning för att hjälpa minnet. Numer är ett PM en rapport från en utredning, och texttypen är väldigt vanlig bland företag. Oavsett innehåll så brukar ett PM börja med att man berättar för läsaren vad utredningen man nyss har gjort har handlat om. Därefter presenterar man det material som ligger till grund för slutsatserna, och till sist kommer nyss nämnda slutsatser.
Sammanfattning |
Varför skriver man PM i skolan?
Ur Skolverkets kursmål:
Eleven skall
| kunna använda skrivandet som ett medel för att utveckla tänkande och lärande | |
| kunna förmedla åsikter, erfarenheter och iakttagelser i tal och skrift på ett sätt som är anpassat efter situationen och mottagaren | |
| kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk | |
| kunna inhämta, värdera och ta ställning till information och kunskap från bibliotek och databaser samt kunna använda datorer för att skriva och kommunicera |
Kallelse och dagordning
Innan ett möte i t.ex. en förening ska en kallelse skickas ut. Denna ska anlända i god tid hos de som kallas. I vissa föreningar, och på vissa arbetsplatser, finns regler för när kallelsen måste skickas. På kallselsen ska man kunna läsa vem som kallar och vilka som kallas, tid och plats för mötet, utskriftsdatum samt vad deltagarna kallas till. Ofta brukar man också skriva ner de punkter som ska behandlas på mötet. En sådan punktlista kallas dagordning (eller föredragningslista). Vissa punkter på dagordningen finns alltid där (och på samma ställe). Så här skulle en kallelse med en dagordning kunna se ut:
Protokoll
Under ett möte i en förening eller på en arbetsplats skriver man ofta ett protokoll. Detta gör man för att man senare ska kunna titta på protokollet och ta reda på som avhandlades och vad som bestämdes. Så här skulle det kunna se ut:
Krönika
En krönika är en text som skrivs av en journalist. Krönikan handlar om ett visst ämne, och journalisten berättar vad han/hon tycker i ämnet. I en krönika ska man inte vara neutral, och man ska inte undvika ord som "jag". Det är tvärtom viktigt att journalisten märks i texten, och att man känner journalistens stora engagemang i ämnet. Språket får gärna vara lite talspråkligt, med betoning på "lite". Här finns exempel på krönikor.
Kåseri
Kåseriet liknar krönikan i vissa avseenden. Det är nämligen en journalist som skriver kåseriet också, och även här behandlar journalisten ett ämne och ger sina personliga synpunkter på ämnet. Skribenten ska synas i texten, och engagemanget är fortsatt viktigt. Skillnaden mellan ett kåseri och en krönika är att i en krönika förväntas journalisten roa läsaren (man skriver alltså på ett roligt sätt) och man använder lite talspråk här och var i texten. Ofta skriver man en situation där läsaren kan känna igen sig. Här finns några kåserier (men mitt råd är att inte skriva för talspråkligt...). Kåserier lämpar sig inte så bra för världspolitik och andra allvarliga ämnen. Istället handlar kåserier ofta om vardagliga problem som läsaren kan känna igen sig i.
Faktauppsats
Här finns instruktioner till hur man skriver en faktauppsats "inpratat" i små filmer. Man kan trycka på paus, och spela fram och tillbaka. Var nog med att se alla avsnitt om du inte har varit med på lektionern.
2 - frågeställning
3 - källkritik
4 - källhänvisning och källförteckning
5 - källförteckning, fortsättning
6 - skriva med egna ord, citat
8 - betygskriterier
Notis
En notis är en väldigt kort nyhetstext, oftast på bara några meningar. Notisen beskriver sakligt och objektivt (fakta utan åsikter om dessa), och handlar ibland om lokala nyheter. Det viktigaste kommer först, och det finns inga rubriker inne i texten.
Nyhetsartikel
En nyhetsartikel är i det mesta samma sak som en notis, med skillnaden att nyhetsartikeln är väsentligt längre. Dessutom innehåller nyhetsartikeln en ingress (inledande text i fetstilt som sammanfattar innehållet i artikeln) och brödtext (den text som är själva artikeln). Nyhetsartikeln innehåller ofta bilder, tabeller och diagram.
Debattartikel
I en debattartikel tar författaren ställning och argumenterar för sin ståndpunkt i ett ämne. Själva åsikten som debattören för fram (t.ex. "Sverige borde införa 12 betygssteg) kallas tes. Åsikten bygger debattören på olika argument ("Om Sverige inför 12 betygssteg kommer undervisningen att bli mycket bättre, eftersom ...").
Insändare
I en insändare för en tidningsläsare fram en enda åsikt om ett enda ämne. Texten skickas till - och publicera av - en tidning.
Reportage
Den reporter som skriver ett reportage förväntas ge sig ut i världen för att ta reda på saker. Därefter skriver han på ett fylligare och fria sätt, än om det var en nyhetsartikel. Ett reportage innhåller ofta såväl person- som miljöbeskrivningar, som intervjuer. Till skillnad från i en nyhetsartikel är det i ett reportage tillåtet att skriva sina egna åsikter.