ÖVRIGT - KÄLLKRITIK

 

 

 

Denna sida finns inspelad i mp3-format och i filmformat. Högerklicka gärna på filerna nedan till höger och välj "spara länk som". Ladda gärna över filerna till din mp3-spelare/telefon.

Källkritik i ljud och bild Källkritik i ljud (mp3-fil)
Källkriktik Källkritik

 

Om man vill använda en källa (en bok, Internet etc.) i sitt eget arbete, måste man, som du vet, källhänvisa. Dock räcker det inte med en källhänvisning. Man måste också fundera över om man kan tro på det material man fått fram. Material från Internet bör man vara extra noggrann med när det gäller att kolla källan. Böcker och andra tryckta dokument har normalt författare och ansvariga utgivare namngivna. Så är sällan fallet på nätet. Materialet om August Strindberg du vill använda kanske är skriven av en 13-åring som hittat på hälften.

Följande frågor kan det vara bra att ställa när man granskar en elektronisk sida:

1) Tillförlitlighet (Tar någon ansvar för det som är skrivet, t ex en författare? Vem som helst kan skriva på nätet.)

2) Auktoritet (Vilken kunskap har författaren i ämnet?)

3) Objektivitet (Tar författaren ställning på ett sådant sätt att man kan anta att författarens syfte med texten är att övertyga, inte att informera?)

4) Aktualitet (Är informationen uppdaterad? Finns ett datum på hemsidan, och vad betyder i så fall detta datum?)

Vid svårigheter att bedöma en webbplats text, betänk följande:

  • Om du inte hittar författare/organisation på sidan, kontrollera att du inte råkat hamna på en ”undersida” till huvudsidan. Prova att ta bort sista ledet i sidadressen. (http://www.volvo.se/lastvagnar/info.htm har naturligtvis http://www.volvo.se som förstasida.)
  • Själva sidadressen kan ge en vink om sidans tillförlitlighet. Adresser med .org innebär att en organisation står bakom, .edu att en läroanstalt står för innehållet och .gov att en myndighet lagt ut sidan. I faktasökandet är dessa adresser kanske att föredra framför .nu, .com och .se, vilka är adresser som vem som helst kan hyra.

 

Ha följande frågor i bakhuvudet när du hittar den fakta du sökt:

  • Står det helt klart vem det är som ligger bakom hemsidan? Är författarens kvalifikationer för att skriva om ämnet tydligt angivna?
  • Är sidan fri från stavfel? Andra språkfel?
  • Anges datum för när sidan skrevs? När den placerades på nätet första gången? När den uppdaterats senast?
  • Finns det något annat som tyder på att sidan hålls aktuell?
  • Finns det reklam på sidan (som då antyder ett kommersiellt innehåll)?

 

Tänk på att en ”historisk” händelse kan berättas olika av olika parter. Hur berättar tjetjenierna resp. ryssarna om kriget i Tjetjenien? Hur var det med Vietnam? Gulfkriget?

Kan man lita på tidningar? 1998 utbröt en brand på ett diskotek i Göteborg. Lyssnaren vill naturligtvis veta hur det gick till, samt hur många som råkat illa ut. Klockan 1.21 gick TT ut med det första meddelandet om branden: BRÅDSKANDE: 20 DÖDA I BRAND I GÖTEBORG. Ett 20-tal personer har omkommit…

Man väljer alltså att kalla ”ett 20-tal” för ”20” i rubriken. Tio minuter senare kommer nästa telegram som säger att siffran väntas stiga. Det fjärde telegrammet säger att mer än 50 människor dött. Halv fyra på morgonen uppger TT att 59 människor dött, och på morgonen dagen efter är siffran 60. Uppgifterna står sig fram tills eftermiddagen då det är 63 som dött, men strax därpå meddelar polisen att det är 65 som mist livet. 17.42 har man räknat antalet döda till 67, men några timmar senare har man insett att datafel höjt upp talet: Rätt siffra var på fredagskvällen 60 döda.

Sanningen var 61. Under endast ett dygn hade TT hävdat att antalet döda var 20, 50, 59, 60,
63, 65, 67 och åter 60.

Det är definitivt svårt att komma fram till den rätta siffran under detta kaotiska dygn, men kanske borde en god journalist avhålla sig från siffror, och rikta in sig på annat?