Svensksidan

Denna sida finns inspelad i mp3-format. Högerklicka på filerna nedan och välj "spara länk som". Ladda gärna över filerna till din mp3-spelare/telefon.

 

1. Intro
2. Nervis?
3. Hur börjar man arbetet?
4. Hur samlar man in fakta?
5. Gör iordning föredraget
6. Inledning
7. Avslutning
8. Hjälpmedel
9. Säkerhet och engagemang
10. Vanliga misstag
11. Tips

1. Intro

Hur håller man ett föredrag? Det är faktiskt inte särskilt svårt att hålla ett föredrag (eller ett tal som det också heter), men man måste veta vilken typ av föredrag man ska hålla. Det finns många olika typer av tal och föredrag, t.ex. politiska tal, tacktal och försvarstal, men de typer som brukar finnas med i kursen svenska A är informerande tal, instruerande tal och argumenterande tal.

 

I ett informerande tal berättar talaren (eller föredragshållaren) om något, utan att försöka övertyga om huruvida det han eller hon säger verkligen är sant. Exempelvis kan man berätta om när Astrid Lindgren föddes, när hon skrev sin första bok och när hon dog. Det skulle vara ett informerande föredrag om Astrid Lindgren. Alla stegen som beskrivs nedan gäller i första hand informerande tal, men gäller till stor del också instruerande tal. Det som skiljer är faktainsamlandet. Om man ska ge en instruktion får man förmoda att man kan det man ska instruera i. Alltså behövs inte så mycket faktainsamlande.

 

Ett instruerande föredrag handlar, som ordet antyder, om en instruktion. Föredragshållaren ger i detta fall en instruktion om t.ex. hur man snickrar ihop en lekstuga. Troligen börjar man i föredraget med att berätta vilka verktyg som krävs, och sedan beskriver talaren hur man snedsågar. Som avslutning beskriver talaren kanske vilka säkerhetsaspekter man måste ta hänsyn till.

 

Ett argumenterande föredrag handlar om att talaren försöker övertyga publiken om en viss åsikt, t.ex. att datorer borde förbjudas eftersom de drar så mycket ström. Denna föredragstyp kan du läsa mer om på sidan "Retorik".

 

2. Nervis?

En stor del av Sveriges befolkning börjar svettas och får skakiga händer om man nämner ordet "föredrag". Av dessa finns det några som blir illamående och livrädda, och bestämmer sig för att inte gå till skolan/jobbet den dag de ska hålla föredrag. Om du tillhör den sistnämnda kategorin, sluta läsa detta omedelbart och kontakta mig så hittar vi en lösning tillsammans.

 

Om du tillhör den första kategorin bör du veta att nervositet - i hanterliga mängder - är bra, eftersom det skärper oss. Oftast blir man nervös av att höra ordet "föredrag", eftersom det lätt för tankarna till en ensam och uttittad talare framför en stor publik. Få av oss kommer dock att hålla sådana föredrag. En betydligt vanligare form av föredag är när en person informerar tre eller fyra nyanställda om hur en maskin ska skötas, eller när en (eller flera) personer berättar om var allt finns i samhället de bor i för några långväga gäster. Detta låter förmodligen lättare än de tankar som först rotade sig i huvudet, när frasen "hålla föredag" letade sig in där. Hemligheten är förberedelse. Ju bättre man kan ämnet, desto mindre nervös blir man.

 

3. Hur börjar man arbetet?

Det är högst troligt att du har fått ett ämne att hålla föredrag om. Ibland är ämnet exakt, som "Småmyror i Kongo", och ibland är ämnet mer svävande som "En person eller en sak". Det första steget är att mer exakt välja ämnet, om det inte är tydligt från början. Välj ämnet antingen utifrån vad som intresserar dig, eller utifrån vad du redan kan. Det som intresserar dig är troligen också intressant även för andra, och det underlättar för dig. Om du väljer att informera om något du redan kan blir det förmodligen lättare att samla in fakta till föredraget. Dessutom blir man inte lika nervös av att prata om saker man redan kan. Visst skulle du bli mer nervös om du fick i uppdrag att prata om supernovor än om du skulle prata om dig själv?

 

Frågan var alltså hur man börjar förberedelserna inför ett föredrag, och början på svaret var alltså att bestämma sig för ämnet. Nästa steg är att samla in fakta om ämnet. Samla då in all tänkbar fakta. Välj inte ut vilken fakta du ska använda ännu.

 

4. Hur samlar man in fakta?

Det finns många sätt att samla in fakta till föredraget. De vanligaste är att söka i böcker eller på Internet. Det är själva ämnet som avgör var du kan hitta fakta. I ett normalutrustat skolbibliotek är det inte säkert att det finns fakta om HP:s senaste skrivare, men Internet innehåller samtidigt inte svaret på alla frågor. Ett annat sätt att söka fakta är att fråga andra. Strindbergsmuseet har säkert någon anställd som vet hur Strindbergs böcker var ordnade, om du nu vill ha med den uppgiften i ditt föredrag. Om du söker din fakta på Internet, sök på både svenska och engelska sidor. Hur stor procent av Internets sidor är egentligen på svenska? Det vore otaktiskt att välja bort de flesta träffarna, de engelska träffarna, bara för att man fått för sig att det är jobbigt att läsa engelsk text.

 

5. Gör iordning föredraget

All fakta är insamlad. Nu gäller det att placera faktamaterialet i rätt ordning, och att sortera bort det som inte hör hit. Lättast - och mest logiskt - brukar vara att börja från början. Om man ska informera om en persons liv bör man börja med den tidigaste händelsen man känner till (födseln eller första hitlåten) och avsluta med den senaste (det personen gör idag).

Om man ska prata om en sak, t.ex. innebandy, gäller samma tumregel när det är möjligt. Man kan alltså börja med när innebandyn "uppfanns". Om man å andra sidan inte vill ha med innebandyns födelseår i föredraget gäller att dela upp informationen man vill presentera i olika delar, t.ex. regler, utrustning och spelplan. I detta exempel spelar det ingen större roll vilket av avsnitten man börjar med, men det är viktigt att avsnitten är tydliga. Kom ihåg att det alltid ska finnas en röd tråd i ett föredrag. Publiken får inte uppleva det som fem olika föredrag (om det var fem olika avsnitt). Hitta ord att binda ihop delarna med: "Då känner ni till de olika regler som finns, och vi fortsätter då med utrustningen."

 

Nästa steg är ett av de absolut viktigaste: Skriv stödord. Ta aldrig med dig ett manus med fullständiga meningar, för det slutar nästan alltid med att talaren står och läser innantill. Det blir vansinnigt ointressant för åhörarna. Det ska räcka med 10-15 stödord för ett föredrag på ca fem minuter.

 

När allt är placerat i rätt ordning, och stödorden är skrivna, återstår tre frågor: Hur ska föredraget inledas, hur ska det avslutas och finns det något att ta med och visa?

 

6. Inledning

Det är väldigt viktigt att inleda föredraget med något intresseväckande. I annat fall kan man förvänta sig att publiken slutar lyssna och då är det meningslöst att hålla föredrag, oberoende av hur bra det är. Du har maximalt 30 sekunder på dig att få de som lyssnar och tittar intresserade. Börja aldrig med att säga "Jag ska hålla föredrag om hästar" (om det nu är hästar du ska hålla föredrag om). Gör du ändå så har åhörarna snabbt bestämt sig för ungefär vad som kommer att tas upp i föredraget, och då måste ämnet i sig självt vara oerhört intressant för att åhörarna inte ska sluta lyssna direkt. Säg eller gör istället något helt oväntat. Stå på huvudet. Påstå att grönsakshandlare är dumma i huvudet. Gör vad som helst som kan ge dig publikens intresse, men glöm inte att din intresseväckande inledning ska ha med ditt ämne att göra. Om du står på huvudet bör du i nästa mening förklara att du ville visa hur det är att stå på huvudet, eftersom ditt föredragsämne är gymnastiska övningar. Om du påstår saker om grönsakshandlare, bör du fortsätta med att denna fördom är något som du vill bekämpa, och att ditt föredrag kommer att handla om fördomar. Det finns framför allt fyra bra sätt att inleda ett föredrag:

1) Ställ en fråga till publiken. ("Vet någon hur gammal jorden är?") Frågan behöver inte få sitt svar omedelbart. Kanske kan ett upprepande av frågan - med det efterlängtade svaret - även bli avslutningen på föredraget.
2) Påstå något. ("Jorden är döende.") Även här kan denna mening avsluta föredraget.
3) Lyft fram intressant fakta som egentligen skulle ha varit mitt inne i föredraget. ("2 miljoner karameller ryms i jordens kärna.")
4) Berätta en kort historia som du påstår att du själv, eller någon du känner, upplevt. Det behöver inte vara en rolig historia. Det räcker att den är tankvärd. Glöm inte att den måste ha med ditt föredragsämne att göra.

Kort sagt, gör/säg inte vad publiken förväntar sig, så kommer du att få uppmärksamheten.

 

7. Avslutning

Publiken ska förstå att föredraget är avslutat. Detta kan göras genom att man återknyter till något man började med, men det kan också göras genom väl valda "slutord": "Avslutningsvis skulle jag vilja säga att jag hoppas att ni tänker er för innan ni äter upp guldfiskar. Tack för mig."

 

8. Hjälpmedel

Ett föredrag blir ofta bättre om man använder något hjälpmedel. Det kan handla om att rita eller skriva på en whiteboard, att använda en overhead, att visa en bild, att spela upp en låt eller en snutt från en film och så vidare. Om du tycker att det är jobbigt att bli tittad på kan en Power Point-presentation rekommenderas. Om presentationen är skapligt intressant kommer publiken att titta på den istället för på dig. Kom bara ihåg att du inte själv ska stå och titta på presentationen när du pratar. Då förlorar du kontakten med publiken. Du ska alltid - Power Point eller inte Power Point - kunna föredraget så bra att det ska räcka med en blick på dina stödord eller med en blick på presentationen, för att du ska veta vad du ska säga. Minns att ALLTID kontrollera utrustningen innan du använder teknik i talet. Av någon anledning brukar teknisk utrustning sluta att fungera under föredrag, och om man vet att utrustningen fungerar blir man både säkrare och mer förberedd.

 

9. Säkerhet och engagemang

Att uppträda med säkerhet är inte enkelt om man är nervös, men det är ofta ett krav för de högre betygen. Är man skicklig på att dölja nervositet kan man se ut som om man är säker, och i annat fall gäller den gamla regeln att övning ger färdighet. Ju mer van man blir vid att hålla föredrag, desto lättare blir det att uppträda säkert istället för nervöst. Engagemang kan man däremot visa trots nervositet och är ett krav för betyg högra än G. Se till att du väljer ett föredragsämne som du verkligen brinner för, och visa det med kroppsspåket, rösten och med rätt ordval. Detta är svårt att få fram i skriven text, men om du jämför följande två meningar förstår du förhoppningvis vad som menas:

- Det är kul att spela fotboll.

- Det är KANONROLIGT att spela fotboll! Det borde du OCKSÅ göra! (Peka på publiken.)

 

10. Vanliga misstag

Elever som håller föredrag gör oftast samma typ av misstag. Dessa misstag är grundläggande, och gör ofta att en elev får ett lägre betyg än vad eleven annars hade fått. Följande fyra misstag är de vanligaste:

* Man läser innantill i föredraget. Resultatet blir att kontakten med åhörarna försvinner, och dessa slutar lyssna. Det är mycket troligt att föredragshållaren då måste hålla föredraget igen (och då kunna det bättre) för att få godkänt. Använd alltid stödord, så är detta problem eliminerat. Eventuellt kan man skriva stödorden i form av rubriker på tavlan eller på ett OH-blad och på så sätt visa publiken var man befinner sig i föredraget. Det kan göra det lättare för publiken att hänga med och förstå.

* Man inleder med orden: "Jag ska hålla föredrag om grodor" (eller vad det nu må vara). Gör istället en intressant och oväntad inledning.

* Man avslutar på ett sätt som gör att publiken inte förstår att föredraget är slut, eller så avslutar man tvärt för att manuset "tog slut". Tänk efter från början vad du vill avsluta med, och skriv in avslutningen bland stödorden.

* Man håller ett föredrag på en minut, när minsta antalet minuter var tre och en halv. Det är mycket troligt att föredragshållaren då måste hålla föredraget igen (och då klara tidskraven). I de allra flesta fall beror detta misstag på att man inte brytt sig om uppgiften. Håll föredraget för någon annan eller för dig själv, och kontrollera hur lång tid det tar. (Det går dock oftast fortare vid föredragstillfället än vid övningen.)

 

11. Tips

Utöver tidigare tips, kommer här ytterligare ett par stycken. Det finns många saker att tänka på när man håller föredrag, och det är inte rimligt att försöka klara allt första gången. Däremot är det vettigt att satsa på ett par av nedanstående punkter i taget för att utvecklas som talare.

* Tala lugnt, lagom högt och tydligt. (Nervositet gör att man ibland talar för fort.)

* Gör pauser på lämpliga ställen så att åhörarna hinner fundera på det du berättar. Kom ihåg att en paus på tre sekunder är en lättnad för de som lyssnar, men upplevs som flera minuter av den som talar.

* Tänk på att vårda språket, trots att du använder talspråksformer. Det är således inte någon bra idé att inleda med att man ska "Tjöta om någon jädra skit".

* Det är oerhört viktigt att du har ögonkontakt med alla i rummet. Om du inte har ögonkontakt kommer publiken att sluta lyssna, oavsett vad du pratar om.

* Använd gester och kroppsspråk för att understryka det du säger. Då ser det naturligare ut, och du verkar mer avslappnad.

* Sitta, stå eller gå? Sitt inte. Du får bättre publikkontakt om du står upp. Om du väljer att röra dig, gå lagom långsamt till ett ställe i rummet och stanna där. Om du går hela tiden blir publiken stressad. Var inte rädd för att gå mot publiken och prata bakom åhörarnas ryggar, så länge som det bara blir en kort stund.

* Ofta är det talarens engagemang som avgör skillnaden mellan ett medelmåttigt och ett bra föredrag. Visa publiken att du tror på det du säger, och själv tycker att det är intressant.

* Ställ frågor till publiken under föredraget.