Svensksidan

 

Upplysningen genomsyrar hela 1700-talet, och slutar inte förrän vid franska revolutionen, 1789. Kyrkans makt försvagas då man istället vänder sig till vetenskapen. Plötsligt kan experiment bevisa varför vissa saker är som de är. Upplysningsmännen (vetenskapsmän, filosofer, författare och debattörer) vill ha religionsfrihet, yttrandefrihet och tryckfrihet. Dessa idéer uppstår i London och fortsätter att utvecklas i Paris.

England

I England levde under 1700-talet en man vid namn Isaac Newton (han som enligt legenden fick ett äpple i huvudet och insåg att det måste finnas en tyngdlag). Newton visade att man med experiment och tankeverksamhet kunde förklara hur universum fungerar. Trots att naturvetenskapen på 1700-talet var ett hot mot kyrkan så var Newton var bekännande kristen.

En annan engelsman som var viktig för upplysningen är John Locke. Locke ansåg att människan har vissa grundläggande rättigheter som ingen kan få ta ifrån henne, t.ex. demokrati och religionsfrihet. Vidare ansåg han att människan från början är som ett tomt pappersark, ett tabula rasa, och att detta ark skrivs genom att människan lär sig av sina erfarenheter. En viktig tanke under upplysningen är att människan kan förändras till det bättre genom sina erfarenheter. Att få kunskap av sina erfarenheter kallas empirism.

Frankrike

I Frankrike var det hårda tider under 1700-talet. Förtrycket, som var stort redan i början på 1700-talet, ökar när Ludvig XIV (Ludvig den fjortonde) dör. De franska författarna fick inte fritt uttrycka sina åsikter och flydde därför till England. Där översatte de det som Locke och Newton skrivit, och spred sedan texterna i Frankrike och övriga världen.

Borgarna

Upplysningstankarna fanns inte hos alla människor på 1700-talet, utan egentligen bara hos samhällsklassen borgare. Denna dåtida medelklass hade det kämpigt men ville visa att den var att räkna med, och gjorde detta genom hårt arbete och utbildning. Därför diskuterades utbildning och barnuppfostran mycket under upplysningen.

Romanen

Romanen hade uppfunnits 200 år tidigare, men blev nu mycket populär. Läskunnigheten ökade tack vare tidningar och tidsskrifter, och nu började man läsa för sig själv i istället för högläsning i grupp. Böckerna började handla om vanliga människor, istället för om riddare och hjältar. De främsta romanerna var dock inte avsedda att underhålla, utan att lära läsaren något om omvärlden. Det är under upplysningen som Voltaire skriver Candide, Daniel Defoe författar Robinson Crusoe och Jonathan Swift hittar på Gullivers resor.

Samhället

De nya idéerna om demokrati och religionsfrihet ställde till det för adeln och prästerskapet. Dessa hade fram till nu haft en bra tillvaro, och de ville ogärna förlora sin makt. Därför satte man vissa författare i fängelse och man brände deras böcker.