Denna sida finns inspelad i mp3-format och i filmformat. Högerklicka gärna på filerna nedan till höger och välj "spara länk som". Ladda gärna över filerna till din mp3-spelare/telefon.

Retorik i ljud och bild	Retorik i ljud (mp3-filer)
Intro	Intro
1. Inventio	1. Inventio
2. Dispositio	2. Dispositio
3. Elocutio	3. Elocutio
4. Memoria	4. Memoria
5. Actio	5. Actio

 

Innehåll - retorik

Följande representerar ett sätt att se på retorik - den klassiska retoriken. Denna är 2000 år gammal (i runda slängar). Jag har valt att förkorta vissa delar, där jag funnit det lämpligt.

Vad är retorik?
Retorik är konsten att tala (och skriva) väl, och att övertyga.

Bakgrund
För 2000 år sedan var det viktigt att kunna föra sin egen talan, t.ex. i form av försvarstal i rätten, hyllningstal på fester eller mer argumenterande tal i politiska församlingar. Retorik var en av den tidens viktigaste kunskaper. En sida av ämnet retorik är alltså att lära sig att tala, en annan är att lära sig att tolka texter (talade och skrivna) och kanske även bilder.

De som inte var skickliga på att prata anlitade talskrivare – s.k. logografer. Sofisterna representerade en särskild idériktning, och de reste ofta runt och undervisade i retorik, vilket ogillades av Platon, Sokrates och andra filosofer.

Ämnet retorik anses ha uppstått på 400-talket f.Kr. i Aten, och var ett skolämne i europeiska skolor ända till mitten av 1800-talet. Demokratin är viktig för retoriken. Aten hade demokrati, och det hade även romarriket. Retoriken kommer dock i skymundan i diktaturer. Demokrati är fortfarande viktigt för oss, och kanske är det därför retoriken lever kvar. Det bör dock påpekas att mänskliga rättigheter inte betydde något för antikens greker och romare där man hade slavar. Dessa slavar var – ur juridisk synpunkt – inte människor. Man talade i stället om ”res mobile” – ”saker som rör sig”.

En anledning till att retoriken är på stark frammarsch är kanhända den växande spridningen av reklam och politiska budskap. Ville man för 2000 år sedan inneha ett högre ämbete var det nödvändigt att ha talets gåva, men för romarna var det ingen gåva, utan en färdighet man lärde sig genom ämnet retorik.

För retoriken är sanningen inte av större vikt, eftersom man visste att en publik inte kan skilja mellan sanningen och det sannolika. I stället kom det sistnämnda att hamna i centrum. Några av antikens mest kända talare är Demosthenes, Lysias, Quintilianus och Cicero. Som exempel på samtida retoriker kan nämnas Martin Luther King ("I have a dream"), Olof Palme, John F Kennedy, Adolf Hitler och Winston Churchill.

Varför ska man lära sig retorik?
•  Man blir en bättre talare och debattör (det är inte bara politiker som ibland behöver övertyga någon annan om en viss åsikt).

•  Man blir en bättre bedömare av texter (talade och skrivna). Bl.a. kan man lättare värdera reklam.

Hur gör man?
Följande fem steg ingår i denna retorikkurs. Det första steget är det viktigaste.

1. Inventio

Inventio handlar om att finna och att uppfinna argument. Detta är det första steget och samtidigt ett av de svåraste. Man ställs inför samma dilemma som när man skriver en uppsats. Detta visste även de gamla grekerna, och utarbetade därför en metod för att underlätta arbetet. Denna metod kallas ofta för de sex frågornas metod. Metoden fungerar både på tal och skrifter.

Till att börja med måste vi ha något att argumentera om, en s.k. tes, t.ex. ”Vi bör införa skoluniform”. Vi utsätter då detta ämne för de sex frågornas metod:

Vad?

Använd frågan på de ord som finns i meningen. I detta fall är det bara ett ord som är aktuellt, bara ett ord som kan behöva definieras, nämligen ordet skoluniform. Alltså, vad är en skoluniform? Svaret kommer att bli användbart till talarens bakgrundsbeskrivning, där det är vanligt att definiera begrepp.

Vem (vilka)?

Vem ska bära uniformen? Är det t.ex. bara flickor, bara lågstadiet och bara lärare?
Vem ska sköta själva införandet?

När?

När ska uniformen införas? Kan är det bra just nu, då svensk textilindustri behöver en skjuts.
När ska uniformen bäras? Under skoltid? Efter? På raster?

Var?

Var ska uniformen bäras? Kanske bara på vissa orter till att börja med? Kanske på skolresor?
Var ska uniformen förvaras? I hemmet?
Var ska uniformen tillverkas? I den ort där skolan finns?

Hur?

Hur ska uniformen införas? Kanske genom lagstiftning, beslut i berörd skola etc.
Hur ska uniformen se ut?
Hur kommer eleverna att reagera? Föräldrar? Politiker? Lärare?

Varför?

Varför ska vi införa skoluniform? I detta fall finns argument som:

•  det blir billigare för föräldrar

•  det stärker gemensamhetskänslan

•  mobbningen minskar

•  det är vackert

Metoden fungerar så snart det handlar om att finna ett innehål, och den fungerar även när man skriver en vanlig faktauppsats. Låt oss ta ett nytt exempel där det inte handlar om att hitta på ett innehåll, utan att förstå:

Ämne: Trettioåriga kriget

Vad?

Vad var trettioåriga kriget? Svaret blir en definition av kriget. Materialet kommer att finnas i uppslagsböcker.
Vad är egentligen ett krig?

Vem?

Vem deltog? Vem drabbades? Vem var ledare? Dessa frågor kommer att leda till en undersökning av vilka soldaterna var, vilken civilbefolkningen var och deras lidande o.s.v.

När?

När utkämpades trettioåriga kriget ? Kanske hade kriget olika faser och bör delas in i dessa. Kanske börjar man undersöka varför kriget började just då och inte tio år tidigare. Och varför pågick inte kriget i tio år till?

Var?

Var utkämpades trettioåriga kriget? Använd kartböcker och studera gränsdragningar.

Hur?

Hur utkämpades kriget och med vilka hjälpmedel? Här kommer alltså krigsredskap in, samt militära strategier.

Varför?

Varför utkämpades kriget? Här kommer de argument som motiverar kriget.

Fyndplatserna
När man söker efter argument (frågan ”varför?”) hittar man dessa ofta på speciella fyndplatser. Se bild.

Den första av dessa är Trygghet och hälsa. Vi argumenterar för att vi genom en viss åtgärd kommer att leva tryggare och säkrare.

Nästa är Vi-känslans fyndplats. Detta utnyttjas ofta i reklamen, där man menar att en viss produkt måste köpas för att man ska tillhöra innegänget. Hur är t.ex. en människa som dricker Coca Cola? (Vacker, ung, rörlig, stort socialt umgänge och positiv attityd till det mesta.)

Emotionernas fyndplats har att göra med att väcka känslor hos den som lyssnar/läser. Känslorna kan t.ex. vara kärlek, glädje, hopp och medlidande. Vi ska äta toffee-fee för att vi barnen blir så glada.

Nyttans fyndplats innebär att vi t.ex. sparar tid genom ett nytt köksredskap, eller att vi blir förmögna genom travspelande.

Ytterligare en fyndplats är auktoriteten. Här hämtar vi begrepp från ”en högre auktoritet”, t.ex. frihet, solidaritet och andra uttryck som ofta hör till den politiska debatten. Tack vare föreställningen om att det ska finnas rättvisa kan vi ta från de rika och ge till de fattiga. Hit hör också lagar och förordningar vi anser oss skyldiga att följa. Även historien har auktoritet. Om vi kan finna ett argument som har historisk förankring kan detta gå att använda. (I alla tider har Sverige bekämpat inkräktare som hotat vår självständighet. Ska vi nu ge upp vår självständighet frivilligt genom att gå med i EU?) Kända personer har auktoritet. Varken Reagan eller Bush ansåg att buggning kunde skada samhället. Vilka är då vi att säga att de hade fel?

Slutligen har vi sinnenas argument. Säljer man toffee-fee hävdar man att det smakar så gott, och kattsand eftersom det då luktar mycket bättre.

2. Dispositio

Cicero menade att ordnandet av ett tal fyllde samma funktion som ordnandet av trupper före ett stort fältslag: Det spelar ingen roll hur goda argumenten är om de inte presenteras i en passande ordning. Ett argument som hamnar på fel plats kan till och med få motsatt effekt.

Inledningen (Exordium)

Inledningen ska uppfylla tre krav:

•  Den ska vara intresseväckande.
•  Den ska göra publiken positivt inställd till talaren.
•  Den ska förbereda publiken för ämnet.

Ett sätt att skapa intresse är att börja med en berättelse. Präster börjar ibland med ”På vägen till kyrkan…”. Politiker säger i stället ”Jag fick ett brev från en dam som undrade…”. Ett annat sätt att få uppmärksamheten är genom en fråga. Ett tredje sätt är att provocera, och ett fjärde att lyfta fram något i den information som ska ges som kan antas vara mycket intressant för de som lyssnar (Jag kommer bland annat prata om hur ni kan höja era löner och skaffa er bättre arbetsförhållanden. Välkomna till denna informationen om högskoleutbildningar.)

Att göra publiken positiv till talaren är svårt, men en sak man kan tänka på är att inte vara alltför framfusig. I stället för ”Ni kommer att tycka att retorik är roligt” kan man säga ”Jag hoppas att ni kommer att tycka att retorik är roligt”. Man kan också hedra eller smickra publiken. Så här sa Olof Palme i ett tal från 1985:

"Ärade åhörare, mötesdeltagare! Jag har nu rest runt i detta fantastiska land i nära fem veckor. Överallt har jag hos människorna mött glädje, framtidstro och stolthet över vårt land. Sverige är ett fint land."

Ciceros första försvarstal:

"Ledamöter av domstolen! Ni undrar kanske varför jag står här medan så många framstående advokater, lysande män, blir sittande, för jag kan ju inte mäta mig med dem, vare sig i fråga om ålder eller begåvning eller inflytande."

När man förbereder publiken på ämnet kan det räcka med att säga: ”Jag ska prata om EU”, förutsatt att man redan haft en intresseväckande inledning. Det går också att göra en längre inledning, där man samtidigt skapar intresse för ämnet.

Bakgrundsbeskrivning (Narratio)

Här beskrivs talarens sätt att se på världen, och det är ofta komponenterna tid, plats, personer och problem som tas upp (jämför med inledningen på en saga). Några av de sex frågorna hjälper till med bakgrundsbeskrivningen:

"I Sverige finns det i dag en mängd människor: anställda, chefer, studenter och företagare som varje dag producerar text. Faktum är att ungefär hälften av vår befolkning skriver ungefär en A4-sida per dag. Det innebär att vi i vårt land använder ungefär fyra miljoner timmar per dag till skrivarbete. En undersökning av gjord av X-institutet visar att endast en bråkdel av texten produceras genom datorer. Ändå är det så att en dator minskar tiden med ungefär hälften, vilket skulle innebära att svenskarna skulle kunna använda ca två miljoner timmar per dag till andra saker. Det är mycket tid."

Ibland kan man också behöva förklara vissa begrepp, t.ex. definiera ”demokrati”.

Förslag (propositio)

Berätta vilken din tes är: "Jag står här idag för att jag vill införa skoluniform på vår skola."

Argumentation (Argumentatio)

Här används en så kallad mikrodisposition. Den är uppbyggd med tes - argument - bevis - tes : "Det är av yttersta vikt att vi inför skoluniform, eftersom vi då får en tryggare och mer harmonisk skola. En mycket vanlig företeelse idag är att barn mobbas på grund av de valt kläder som skiljer sig från mängden. Om alla barn var klädda i likadana kläder är det utan tvivel så att färre elever skulle utsättas för trakasserier. Det är självskrivet att vi måste införa skoluniform."

Man bör begränsa antalet argument, eftersom åhörarna inte kan förväntas komma ihåg hur många som helst, och eftersom det är viktigt att samtliga argument är bra argument. Ett gyllene antal argument är tre. Välj ut de tre bästa argumenten och placera det absolut bästa argumentet sist, och det näst bästa först. Alla tre argumenten ska ha en egen mikrodisposition, i tur och ordning efter varandra. Detta kommer att innebära att tesen kommer att upprepas väldigt många gånger, men det är just det som är poängen. Reklam fungerar på liknande sätt. Om åhörarna bara kommer ihåg en enda mening från talet, så ska denna mening vara tesen. (Givetvis kan man inte i varannan mening upprepa tesen. Då blir åhörarna uttråkade. Använd upprepning mycket, men ändå med måtta.)

Avslutningen (Peroratio)

En bra avslutning bör innehålla två delar: En sammanfattning av argumenten, samt ett försök av talaren att väcka åhörarnas känslor för talarens sak. Ett sätt att avsluta är att använda en anafor (upprepning i början av rad), och ett annat är att använda ett berömt och välvalt citat (se länksamlingen till citat). Man kan också blicka framåt i tiden: "Avslutningsvis vill jag bara säga att jag hoppas att vi i framtiden inte kommer att behöva använda privata kläder när vi går i skolan, utan att skoluniformen är självskriven."

3. Elocutio

Denna del av ett tal handlar om språket i talet, vilka nyanser det ska få o.s.v. Detta hoppas ofta över i grupparbeten, men är en väldigt viktig del av ett tal. Om man ser en film inom en viss genre kanske man ofta vet hur filmen ska sluta. Betygen bra eller dålig är ofta avhängigt av hur filmen berättas. Om det berättas på ett bra sätt fängslas läsaren. Elocutio handlar också om att finna ett i situationen passande språk.

Om man vill säga att någon är mallig, kan man helt enkelt säga: Leif är mallig. Man kan också säga: Leif tillhör sannerligen inte de ödmjukas krets. Leif? Mallgrodan?

Liknelser och metaforer

I Bibeln finns fullt av liknelser som yttrades av Jesus:

"Himmelriket är som ett senapskorn, som en man sår i sin åker. Det är minst av alla frön, men när det har vuxit upp är det större än alla örter och blir till ett träd, så att himlens fåglar kommer och bygger bo bland grenarna."

Han kom som en vind.

Vad bryr sig en vind om förbud?

Hjalmar Gullberg: Kyssande vind

Även metaforer har med bilder att göra, men här används inte ordet ”som”.

Du är en ros.

Järnridån.

Fotbollsspelaren hade inte en chans då han närmade sig de hungriga vargar som utgjorde Argentinas backlinje.

Livet är en chokladask.

Retorisk fråga

En retorisk fråga är en fråga med ett givet svar för att få publiken att tänka till: Är det du eller jag som dömer den här matchen? OBS! Svaret måste vara givet: Finns det någon som inte längtar tillbaka till jobbet efter ett par veckors semester? (Mindre lyckad retorisk fråga...)

Synonym

Det är dumt, korkat, idiotiskt att röka!

Han har rest sin väg, han har försvunnit, han har undkommit, han har brutit sig ut!

Evidentia

Evidentia kallas det när man förstärker ett eller flera sinnen. I stället för ”Staden har erövrats” kan man säga: Människorna står och går i ruinerna av de sönderbombade städerna. Överallt hörs dånet av de flammande eldarna och rop och klagan från de yrvakna och sotsvärtade människorna.

Detta stilmedel var en gång det dominerande sättet att skapa bilder på, i brist på OH och filmapparater.

Anafor

När flera satser börjar med samma ord kallas stilmedlet anafor:

"Vill ni ha välstånd?

Vill ni ha kvar pengar efter skatt?

Vill ni ha ett Sverige med en röst i Europa?

Rösta på oss!"

 

Stilmedel (eller stilgrepp) är en benämning på strategier vi alla använder oss av för att göra vårt språk intressant. Långt ifrån alla vet att dessa strategier (som vi oftast använder helt omedvetet) kan delas in i olika grupper. Nedan presenteras kort några sådana grupper, som med fördel kan nyttjas i t.ex. retoriska sammanhang, men naturligtvis även i dagligt tal:

Arkaism: Ålderdomligt ord i imitationssyfte (gå hädan)

Metafor: Bordets ben

Liknelse: Du är som en ros

Personifikation: Moder Jord

Eufemism: Förmildrande ord (gå hädan istället för "dö")

Antites: Motsatsord (i nöd och lust)

Emfas: Stark betoning (den vill jag ha)

Understatement: Underdrift (hon är inte ful, precis - i betydelsen "hon är snygg")

Anakronism: Fel mot tidsförhållandena (TV i en text om 1820-talet)

Allitteration: "Begynnelsebokstavsrim" (Bagare Bengtsson bakade bruna bullar)

Anafor: Upprepning av det som står först (Jag kom, jag såg, jag segrade)

Omkväde: Refräng

4. Memoria

Lägg märke till att om texten man jobbar med ska läsas av publiken, så utgår delarna 4 och 5.

Förväntas man memorera hela talet utantill? Nej, absolut inte. Är det nödvändigt att prata utan manus? Ja, definitivt. Dock bör man använda sig av stödord. Den som talar med ett manus framför sig, som innehåller det fullständiga talet i hela meningar, kommer med mycket stor sannolikhet att inom kort stå och högläsa sin text.

5. Actio

Den som inte har förstånd att bli nervös inför ett tal bör inte bli talare, menade Cicero. Viss del av nervositeten kan man motverka genom noggrann förberedelse. Förbered dig själv på hur det kommer att kännas att hålla talet (det blir aldrig värre än så). Öva!!!!!!

Minns slutligen att det förmodligen allra viktigaste i ett tal är ögonkontakt med publiken och engagemang hos talaren.