Tre komponenter
En bild är resultatet av framför allt tre stycken inställningar man gör på kameran. Min avsikt här är att inte bli alltför teknisk, utan att förenkla förklaringen så långt det är möjligt, och därför kommer jag att hoppa över en hel del detaljer.
Om man vill lära sig att ta bra bilder, är det första steget att inte använda "auto"-läget, att inte låta kamera själv ställa in allting. De bilder som kameran får bestämma över blir skapliga i de allra bästa förutsättningarna, men ofta usla när förutsättningarna inte är lika perfekta. Inställningarna man ska leta efter heter AV och TV på Canon- och Pentax-kameror och A och S på Nikon- och Sony-kameror. Inställningarna finns ofta (men inte alltid) på en ratt på ovansidan. Titta i manualen om du inte hittar rätt.
För att förstå de tre komponenterna kan man fundera på detta: Tänk dig att du har tre staplar med leksaksklossar. Varje stapel motsvarar en av de tre komponenterna. Du har ett bestämt antal klossar, men om du tar bort klossar från en stapel måste du lägga klossarna på de andra staplarna. Alltså: Om du gör inställningar i en av de tre komponenterna kommer det att påverka de övriga två.
1. A ELLER AV - BLÄNDARPRIORITET
För att en kamera ska kunna ta en bild måste tillräckligt mycket ljus komma in i kameran. Det är objektivet som styr över hur mycket och lite ljus kameran kan ta in. Ofta står det "3,5 - 5,6" på objektivet. Ju lägre tal, desto högre ljusinsläpp. Om miljön man fotar är mörk, vill man släppa in så mycket ljus som möjligt. Alltså bör kameran i det läget ställas in på "3,5". Det finns andra objektiv som klarar 2,8 och till och med 1,4. Dessa är alltså bra om ljuset i rummet är svagt. Dessa låga tal får också en annan effekt: Ju lägre tal, desto suddigare blir bakgrunden runt motivet. Suddig bakgrund kan vara snyggt, och även när det är ljust i rummet eller utomhus kan man använda låga bländartal för att sudda till bakgrunden. Bild ett nedan har bländare 8, för att allt ska vara fokus, bild två har bländare 5,6 för att få med en antydan till bakgrund, och bild tre har bländare 2,8, och bakgrunden har nästan helt försvunnit.
2. S ELLER TV - SLUTARPRIORITET
När man talar om för kameran vilken bländaröppning som ska användas, berättar kameran vilken slutartid som måste användas. Ju större bländaröppning (som i bild ett ovan), desto längre tid behöver slutaren ha för att göra klart bilden. Vissa bilder kan ta flera sekunder att ta, och det går inte att hålla kameran helt stilla så länge. En lösning är att använda ett stativ. Med ett litet bländartal, som i bild tre ovan, behövs inte lika lång tid till slutaren. Ibland kan man vilja ange hur lång tid slutaren får använda för en viss bild. Detta gäller framför allt när man fotograferar rörliga bilder. Om man vill frysa en bild i ett visst läge ska man ställa in slutarprioriteten på ett så högt tal som möjligt. Talen anges som 1/1000 eller 1/125. Det rör sig om en tusendels sekund, eller en etthundratjugofemdels sekund. I det första fallet tas bilden blixtsnabbt, men i det andra fallet måste man vara betydligt stadigare på handen om inte bilden ska bli suddig. I kameran har man ofta utelämnat ettan, och istället står det bara "1000" och "125". Bild ett nedan är tagen med en slutarprioritet på 1/800, vilket är tillräckligt högt för att frysa rörelsen. I bild två nedan har slutartiden (som också kallas exponeringstid) angetts till 30 sekunder. Då tar kameran in allt som rör sig under denna tid. Givetvis stod kameran på ett stativ när bilden togs. Om man använder en väldigt lång slutartid på vatten i rörelse kan man få en vacker, slöjliknande effekt, vilket visas i bild tre nedan. En förutsättning för att kunna ta bilder två och tre nedan är att ljuset är svagt.
3. ISO
ISO-inställningen ska normalt stå så lågt som möjligt, vanligen på talet 100. Ibland finns det ändå anledning att förändra detta tal, som anger hur känsligt minneskortet i kameran ska vara. Vi tänker oss att du ska fotografera i ett rum med dålig belysning, och du har därför valt största möjliga bländaröppning. Kameran berättar då för dig att du måste hålla still kameran 1/60 sekund, vilket få människor klarar. Du kan då höja ISO-talet. Därmed sjunker slutartiden, förhoppningsvis ner till 1/250 då du bör kunna hålla still kameran.
Varför har man då inte alltid höga ISO-tal? Jo, för att ju högre ISO-tal du väljer, desto mer "brus"uppstår i bilden. Vissa kameramodeller klarar höga ISO-tal utan alltför mycket brus, och gränserna skjuts hela tiden framåt. En digital systemkamera klarar ofta ISO 800 med skapligt resultat, om bilden inte ska förstoras alltför mycket. Riktigt bra kameror kan klara betydligt högre ISO. Bilden nedan är tagen med ISO 6400. Om du tittar noga ser du bruset, och om du förstorar upp bilden syns det tydligt.
